mtDNA projekt – Farmors Moderslinje
Det finns olika typer av DNA-tester man kan utföra och en av dom är mtDNA som bara går på moderslinjen. Jag har gjort ett sådant test för att försöka spåra mer avlägsna rötter på min farmors moderslinje. mtDNA överförs även från mor till son men kan inte föras vidare från far till dotter. Finns det inga döttrar men bara söner efter en kvinna så kan mtDNA-test göras på någon av dessa söner för att få fram DNA-ursprung på moderslinjen.
Med de flesta resultat som man får från DNA-tester blir svaren och träffarna väldigt avlägnsa. Kyrkböckerna går i regel bara 300-350 år bakåt i tiden vilket i DNA-sammanhang är ett ögonblick. Det här tidsperspektivet gör att man med vanlig släktforskning inte når fram till de gemensamma DNA-släktingarna utan man får i regel gissa sig fram och lägga upp sannolikhetskalkyler över hur släktskapet kan se ut. Jag tänkte visa här på hur de resultat jag fått fram på olika sätt kan vara relevanta.
Genetic Distance
I DNA-sammanhang för mtDNA-test, men även för Y-DNA, så talar man om Genetic Distance (GD). Det är måttet på hur många mutationer det skiljer mellan de olika testresultaten. Ett mtDNA kan mutera väldigt sällan men även i ganska nära tid. Det avgörs helt slumpmässigt men kan gå att tidsbestämma med en viss säkerhet. Ju fler testresultat med samma Haplogrupp och liten GD gör att man kan få fram en tidpunkt ± 300 år i bästa fall. Vanligast är dock att vi talar om tusentals år mellan mutationerna.
I det prov som min faster lämnat fick vi ett antal träffar men de flesta ligger långt bort. Den geografiska spridningen är dock liten. Två andra personer med GD 0, en med GD 2 och ett 20-tal med GD 3. De som hade GD 0 och alltså delar samma mtDNA med min faster är så klart mest intressanta men de ligger för långt bort. Den ena har som äldsta kända anmoder en kvinna från Fryksände i Värmland och den andra har sina kända rötter i Storbritaninen. Ingen av dessa går att spåra i kyrkböcker och här kan man bara göra kvalificerade gissningar. Den från Storbritanien delar förmodligen ett ursprung från vikingar med min faster och den andra personen. Av de som hade GD3 var de flesta från Irland eller Skottland vilket också kan visa på en anknytning till vikingar. Haplogruppen är H1ag1 och den ska ha sitt ursprung på Irland och det är också där de flesta träffarna finns. Förmodligen har någon irländsk kvinna följt med vikingar till Sverige och de två träffarna har inte muterat efter det.
Vem är närmast?
Av de träffar som verkar mest intressant är en kvinna som har sitt äldsta ursprung mellan Enköping och Sala vilket är samma område som min farmors äldsta kända ana kommer ifrån. Här finns alltså ett geografiskt samband men det genetiska avståndet är GD 2. Ren statistiskt så borde denna kvinna ligga närmare till släktmässigt men det går inte att säga helt säkert. Den vita markören är min farmors äldsta anmoder. Den gula är GD 2 och den röda är GD 0 i Fryksände.
När det finns en geografisk närhet (grannsocknen och cirka 15 km) mellan de två äldsta kända anorna så är ju sannolikheten stor att dessa två måste ha en gemensam anmoder några generationer tidigare. Jag ska tillägga att den gula markören ska ligga längre norrut än vad den gör på FTDNA:s karta. Jag har hittat flera generationer än vad som anges av testpersonen.
Följande diagram visar hur de olika mutationerna ligger i förhållande till varandra. Koderna vid varje markör är beteckningar för respektive mutation.
Haplogruppen har beteckningen H1ag1 och har sen några mutationer ner till några personer där all mutationsdata finns tillgängligt. Det här visar att grenen med GD2 (Marie Elisabeth Eriksson) har muterat relativt nyligen jämfört med min fasters (Henny Johansson) äldsta ana på mödernet, Margareta Eriksdotter från Västerlövsta. De två måste ha en gemensam anmoder bara några generationer längre bakåt. Marit Torbjörnsdotter (Ragnhild Larsson) är kvinnan från Fryksände i Värmland. Cynthia Barry Lovewell känner inte till något skandinaviskt ursprung men har spårat sina äldsta anor till Irland och Skottland.
Den här Haplogruppen ska ha sitt ursprung på Irland och det finns några träffar med ursprung där. De två träffarna längst till vänster har ursprung i Finland.
Som synes är möjligheterna här många och efter att man fått testsvaren är frågorna fler än de var innan. Inga klara besked och egentligen har det inte gett särskilt mycket. Men med tiden som fler testar sig så kanske det kommer fler som har gemensamt mtDNA med kvinnorna här. Den som väntar får se...
Länkar till berättelser om kvinnor i den här Haplogruppen.
Enny Malmrots brev till sin make
- Uppgifter
- Skapad den fredag, 27 mars 2015 16:49
- Senast uppdaterad onsdag, 17 januari 2018 07:33