Kammarrådet Frederik Suhr

Frederik Suhr föddes i Glückstadt den 25 oktober 1644, och om man ska döma efter hans gravskrift, som säger: "I kriget utomlands tillbringade han åtta år på att vandra", måste han redan vid 15 års ålder ha blivit soldat; ty dessa åtta år måste med nödvändighet vara åren från 1659 till 1667 - även om ingenting är känt om var och hur han tillbringade dessa år - eftersom han år 1667 trädde i tjänst hos marskalken Johan Christopher von Kørbitz, som han tjänade på tre år till 1670.

Han måste ha lyckats vinna gunst hos denne mäktige man, för när fadern ville köpa ett eget hus 1681 - se ovan - men saknade pengar, lånade Frederik Suhr de nödvändiga pengarna av Reichsmarskallen, och det är inte uteslutet, att det äfven var von Kørbitz, som 1670 ordnade plats åt honom hos änkedrottningen som amtsskrivare i Aalholm. Då var Aalholms län, liksom Nykøbings län och Halsted Klosters län, anlagt för änkedrottning Sophie Amalie, och den 23 mars 1671 finns hennes beställning för Frederik Suhr. Som lön får han fri bostad på Aalholms slott, erforderlig ved och 140 Riksdaler årligen för sig själv, en skrivare, en spannmålskvarn o.s.v, och nu börjar en hektisk tid för Frederik Suhr.

Hans huvudsakliga syssla var indrivning av skatter och tullar, men han hade även många andra uppgifter, vilket framgår av det följande. Vid fullgörandet av dessa uppgifter kom han snart i samarbete med de övriga länsskrivarna på Lolland-Falster.
Sålunda finns ett brev från Frrederik Suhr på Aalholms läns vägnar, amtmannen Claus Hartvigsen¹ och ridfogden Ivar Rasmussen Bruun på Halsted Klosters läns vägnar att de för att bättre kunna utföra sitt arbete var tvungna att ha två hästar. Visserligen var bönderna tvungna att stå för sina egna transporter, men denna transport var dålig och långsam, och de skulle kunna ta sig fram mycket snabbare om de hade egen transport.
Även tillsammans med amtsskrivaren i Nykøbings län Hans Rosenfeldt² hade Suhr affärer. Således "adopterade" de Maribo kloster på uppdrag av Änkedrottningen och hade även att göra med försäljningen av hennes spannmål - skattkornet. Här verkar det för övrigt som att de ofta har köpt spannmålen på egen bekostnad. I ett odaterat brev är de alltså upprörda över att de fått besked från församlingsförvaltaren att de ska betala föregående års majs till Mikaelmässdagen (29/9), samt ta över den nya majsen för förra juni månads kapitletaxa. Detta skulle vara omöjligt, deklarerar de. Spannmålen var dålig och tiderna dåliga, så det var omöjligt att få köpare till efterfrågat pris.
I ett brev från 1680 begär de att spannmålen ska överlämnas till ett billigt pris och om dröjsmål med betalningen. "Det är svårt att få fartyg för det och i allmänhet att få det sålt. Det var i Nykøbing och blev varmt”.
Det är möjligt att de tjänat på dessa spannmålsaffärer, men för Hans Rosenfeldt slutade det sorgligt; i ett kontrakt av den 20 mars 1681 i Nykøbing läns räkenskaper ser man att änkedrottningen efterskänkte Rosenfeldts änka del av vad han skulle ha betalat för säden.
Efter att ha tjänat änkedrottningen i tio år, fick Frederik Suhr den 2 november 1680 utnämning till kunglig häradsskrivare för Aalholms län med "vanlig lön". Vad detta var, kan ses i kammarräkenskaperna för 1688, där Suhr är upptagen med en lön av 200 Riksdaler för Bidragskontot 180 Riksdaler för Jordebokskontot och 80 Riksdaler för papper. Dessutom må anmärkas, att han vid denna tid även var amtsman i Maribo län, från den 1 maj 1686, och när svärsonen Jokum Boldt dog, den 19 augusti 1696, fick han även Halsted Kloster Län under sig med löneökning af 100 Riksdaler och var alltså nu länschef, hans titel hade faktiskt ändrats till länschef över hela Lolland den 10 september 1689. Att Suhr fått sig under Halsted Kloster Amt måste vara ett bevis på hans skickliga arbete; detta län blev åter självständigt när Frederik Suhr dog. Ett annat bevis på att högre platser uppskattade hans arbete är att han den 27 oktober 1703 utnämndes till Kammarråd.

Som nämnts ovan har Frederik Suhrs huvudsakliga arbete varit indrivning av skatter och tullar, men åtskilliga andra uppgifter anförtroddes honom. Som exempel måste här nämnas några av Rentekammarens (anm. dagens Finansministerium) brev till Suhr:

• Han åläggs att se till att tre bönder gör fullt dagsverke till arrendatorn på Højbygaard.
• Han ska se till reparationen av Aalholms slotts vattenkvarn och Nysted skeppsbro.
• Han måste granska prästernas uttalanden angående deras bidrag till milisens bildande.
• Han måste tillhandahålla kungl Maj:ts bönder med lånesäd till vårsådden.
• Han måste låta besiktiga Søllestedgaard, då dess arrendator klagat på att den är i behov av byggnation.
• Han ska lämna den hjälp som anges i lagstiftningen till den som vill överta en ödegård.
• Han skall se till, att Nykøbing skola genast erlägges ränta på de 3400 Riksdaler som är i Fuglsang "före någon annan" m.m.

Som framgår är det allt som allt ett mycket omfattande arbete, men därtill kommer Frederik Suhr valdes in i många kommissioner. Som exempel kan nämnas, att han 1682 ingår i den kommission för de Lolland-Falsters köpstäder, som skulle genomföra köpstadsförordningen den 28 januari 1682, med hänsyn till jordskattens förläggning, prövning av den 28 januari 1682. städernas förhållanden, genomgång av deras räkenskaper för tiden 1670—1682 m. m.

• Den 8 november 1690 invaldes han i den kommission, som skulle undersöka Nykøbing Hospitals situation och avge betänkande om hur detta skulle kunna åtgärdas.
• I juni 1695 ingick han i den kommission som skulle taxera Maribo kloster o.s.v. Man kan lugnt säga att hans tid har varit väl upptagen.

Enligt vad som är känt trivdes Frederik Suhr tillrätta i sitt arbete här på Lolland, och han blev också en lycklig man i sitt privatliv.
1671 gifte han sig med Cathrine Pedersdatter, som föddes i Svendborg 1639 och därför var fem år äldre än honom, och började därmed ett lyckligt liv tillsammans, först på Aalholms slott, senare i eget hus i Nysted, och som de bodde tillsammans i under hela sina liv följdes de också i döden, eftersom de dog med ett halvt års mellanrum.
Han stod på bästa fot med befolkningen. Detta resulterade bland annat i att åtskilliga bondsöner uppkallades efter honom, och eftersom de i många fall senare behöll namnet Suhr som släktnamn, har det resulterat i att det idag finns flera släkter Suhr bosatta på Lolland, som inte har något samband med Familjen som här redovisas. Ett förhållande som sannolikt kan förorsaka personalhistorikern vissa svårigheter.

Men han kom också i nära kontakt med de så kallade högre skikten av befolkningen. I Nysteds kyrkbok kan man se att han åren 1671 och 1672 var fadder till minst tre olika familjer, och som fadder åt sina egna barn bland annat stadsfogden Mikael Troelsen, tullmannen Henrik Skullermand, ridfogden på Aalholm Gynter Gyntersen, amtsskrivaren i Nykøbing, Hans Rosenfeldt, amtsskrivare öfver Antvorskov och Korsør Len, Peter Bruun³, prästen i Herridslev, Christen Mortensen⁴, prästen i Hillested Chr. Herfort⁵, prästen i Taars Claus Danchel⁶ ,som var hans svåger, och hans bröder prästerna Poul Poulsen Danchel i Købelev⁷ och Zaeharias Danchel i Øster Ulslev⁸. Vidare fanns olika medlemmar av prästsläkten i Nysted som faddrar, och det var en familj som hade stort inflytande på den tiden. Prästen Oluf Lerche⁹ var brorson till sockenförvaltaren Cornelius Lerche¹⁰, och han och hans hustru hör också till faddrarna.
Det måste då förutsättas att Frederik Suhr kom överens med sin överordnade, och han stod också på god fot med länsmannen i Aalholms och Maribo län, Jørgen Ernst von Reichow¹¹. Suhrs son Bernt Frederik följde alltså med borgmästarsonen på en utlandsresa.
Det gifta paret fick säkert också glädje av sina barn. Alla kom åtminstone i gott skick.

Dottern Margrethe gifte sig med den rike köpmannen Hornemann i Næstved. Dottern Anne gifte sig med kyrkoherden i Nykøbing Falster Gregers Zimmer.

Tredje dottern Christine gifte sig med länsskrivaren i Halsted Klosters län Jokum Boldt. Från detta bröllop, som hölls i Nysted den 17 oktober 1688, är en bröllopsdikt bevarad, som hennes bröder Johan Christopher och Bernt hade skrivit. (Dikten är tryckt i København i Fol. och förvarad i Universitetsbiblioteket i Oslo).

En son, Claus, blef "Kongelig Pensionarius", d. v. s. arrendator i Fuglsang och Priorskov.

De tre sista sönerna blevo alla präster; Johan Christopher i nr. Vedby-Nr. Alslev, Bernt Frederik i Købelev samt Vindeby och Peder i Utterslev.

De hade dock en enda sorg, eftersom deras son Johan Christopher, född 1675, dog i späd ålder, men att nöja sig med att förlora ett enda barn i en grupp om åtta personer är nästan unikt på den tiden med sin höga spädbarnsdödlighet.

Den 23 juli 1704 måste ha varit en stor dag för Frederik Suhr och hans hustru, ty denna dag voro deras båda söner Bernt Frederik och Peder prästvigda i Nysted kyrka af biskopen i Fyens stift Teologie dokrtor Christian Rudolph Müller. Dagen var förmodligen också en högtidsdag för hela Nysteds församling, för enligt Jens Bircherods dagböcker vigdes hela sex präster av biskopen den dagen.
Det kan också anmärkas att vigseln mellan dåvarande Capellanen i Nysted Jesper Jensen Odsted¹² och Jungfru Grete Hansdatter Lind hölls i Frederik Suhrs hus. Odsted var för övrigt först med att arrendera vingårdarna (se nedan).
Under åren blev Frederik Suhr utan tvekan en rik man. Redan 1676 gav han 20 Riksdaler till de fattiga i Nysted, och av Nysteds registratur framgår att han hade investerat i en gård i staden, som vid ägarens död 1685 överläts till honom. 1690 får han tillgång till några tomter - kanske de nedan nämnda vingårdarna - och 1693 satsar han pengar på en nedbränd gård, som ska byggas upp igen. 1694 får han ett kungligt skuldbrev att han hade "utlagt och förskotterat i vår Zahlkammare, för våra omkostnader" 300 Riksdaler, vilket senare ledde till att han 1699 fick handlingsbrev på fyra gårdar i Egholm i Herridslevs socken. Av Tingbogen för Lolland-Falster Landsting kan man se att Suhr den 19 juli 1699 hade köpt Vester Ulslev Konge-Tiende av Margrethe Gedde, salig Holger Winds. Bara ett tecken på välstånd.
Omkring 1690 börjar han sakta tänka på döden och eftersom han har råd vill han gärna offra på sin begravning. 1691 instämmer han därför med Nysted kyrka att han måste bygga en begravning under kyrkans kor mot att han betalar kyrkan 50 Riksdaler och ge den en ny altartavla. 1693 betalar han pengarna, och 1694 låter han sätta upp tavlan, ett kraftigt förgyllt snidningsarbete i Maribomästare Henrik Werners stil men det är först 1697 som han får lagfart på gravplatsen.
När arbetet med gravkammaren var avslutat visade det sig dock att den fortfarande var full med vatten, fast Suhr hade låtit bygga den med dubbla väggar. (Den avslogs för övrigt 1726, då det inträngande vattnet gjorde det farligt för kyrkan).Istället fick Suhr låta en öppen begravning muras upp på södra sidan av kyrkan och för att hans "döda ben inte skulle flyttas därifrån för någon tid" testamenterade han Nysted kyrka tre åkermarker - 27 tunnland - i stadens marker, troligen de senare s. k. vingårdarna, som skulle upplåtas mot en årlig avgift av 6 Tunnor Korn.

Fotograf: Jens Kinkel

Skatten skulle gå till underhållet av hans gravplats, och vad som blev över till vin och bröd i kyrkan (därav troligen namnet). Han hade dock föreskrivit att hans närmaste arvingar hade rätt till jordarna på livstid. Suhrska kapellet revs 1862, men hans grav finns fortfarande på samma plats och är relativt välskött. Sammantaget måste sägas att Nysted kyrka, till skillnad från många andra kyrkor, har behållit sitt engagemang. Av kyrkans räkenskaper framgår, att kring Suhrs begravning 1727 placerats ett staket av ekträ, som målades, och så sent som 1801 uppger kyrkan att det är "utom all tvist, att arvingarna till det avgångna kammarrådet". Suhr, så länge någon av dem bor i Nysted, äga förmånssrätt till den mark, som nämnda Kammerraad Suhr för underhållet av hans muromgärdade gravfält skänkte Nysted kyrka år 1709". Och år 1843 godkände kansliet ett av kyrkostyrelsen framlagt förslag till stiftelse för Suhrsk-jorden, i enlighet med anteckningen i kyrkans räkenskapsbok 1710. (En av anledningarna till att en stiftelse gjordes var för övrigt, att inte mindre än fem av Suhrs arvingar 1843 gjorde anspråk på marken).
År 1706 avslutade Frederik Suhrs livliga värv. Den 3 maj 1706 begravdes hans hustru Cathrine Pedersdattr och bara ett halvt år senare, den 28 november 1706, följde han henne i döden.

Begravningen ägde rum den 20 december 1706 i hans kapell i Nysted kyrka - troligen på kvällen, vilket tidens hedervärda ambition krävde. Över föräldrarna har barnen fått två epitafier uppsatta i Nysted kyrka med följande inskription:

Vilst du O Læser see et Dødeligheds Minde,
Da er det Frederick Suhr, som her nu sluttes inde
I dette enge Rum! Hand ærlig lefvet har;
Aar Tresindstyve Tre Hands gandske Alder var.
I Krigen Uden Lands .Hamid Otto Aar omsveide,
I Rigens Marschalhs Gaard Hand tro og flittig lejde
I trende Aar. Da hard her til befordret blef,
Mand Sexten Hundred og Halfjerdsindstyfve skref.
Hand kom i Ægteskab, og otte Poder talte:
Med Fliid Hand Ampterne har kundet saa forvalte,
At Kongen Cammer-Raads Bestalling hannem gaf
i fjerde Aar tilforn, for han korn i sin Grav.
Det Aar ham døde fra hans ægte Ven og Mage,
Har Hjerte Suk og Sorg forkortet ham hans Dage;
I Guds Haand Sjælen er; Hans Been her Huile tar,
Vist er Hand salig der, som her saa ærlig var.

Født Anno 1644 den 20. October.
Død Anno 1706 den 28. November Kl. 10½ om Aftenen.

Agt Læser, som her staaer, hvo her sig monne hvile!
Det er Frue Cammer-Raads, derpaa du ei maa tvile,
Som udi Svendborgs Bye er født, til Daabs henbaaren!
Hvor det Cathrinæ Nafn til hende blef udkaaren,
Der vi Et Tusind skref Sex hundrede nie og tredive.
Har siden i Guds-Frygt sit Lif her altid øfvet,
Hr. Cammer-Raad Friderich Suhr af Gud til Mand beschæret!
Saa kiærlig og fornøjet det Ægteskab har været,
Med otte yndig Børn Velsignet er af Gud!
Hand være Deris Trøst, Hun bæris fra dem ud,
Da Hendes Leive Krafft i Døden Synder frys!
Kom Gud til Hende strax med Himmel, Lif og Lys.

Anno 1706: den 3. May.

Ännu långt senare visade släkten att den inte glömt sin stamfader i Nysted, eftersom en tavla uppsattes i Nysted kyrka 1780 med följande inskription:

“Anno 1780 er denne Tavle opsadt af Forrige Provst i Nørre Herred og Præst til Kjøbelev Meenighed Hands 2de Sønner, nemlig af S. T. Hr. Etats-Raad og Borgemester i Kjøbenhavn Johan Peter Suhr¹³ og af Herreds Provsten i Thusse Herred Johannes Hornemann Suhr, Sognepræst i Hundsebye, hvilke paa felles Bekostning lod deres afdøde Farfaders liigkister istandsette, da Begravelsen skal vedligeholdes af Kirken, hvortil er givet af vores Farfader Sl. Hr. Cammerraad Friderich Bernth Suhr, Kongelig Amtsforvalter over Lolland, 3de eiendoms jorder i alle Nyesteds Marker til hans Begravelses Vedligeholdelse, der udgjør til Kirken Aarlig 6 Tønder Bygs Afgift, og paa det at denne vores Fædrene Begravelse ey for eftertiden og af efterslægten skulde forrykkes for dens bestemte Brug: Saa er denne Tavle forfærdiget til en bestandig afmindelse med venligst Anmodning til Byens gode Præster og Magistrat, at de redelig sindede Mænd vilde have indseende med Begravelsens Vedligeholdelse, at de afdødes rordiske levninger maatte hvile med Fred til Opstandelsens herlige Dag: apoc. 14 Cap. 13 v.”.

Frederik Suhrs epitafium var det bästa i alla kretsar, och epitafiets ord: "vem var så ärlig här", får en djupare bakgrund när man vet att både hans föregångare i tjänst John Rahder¹⁴ och hans efterträdare Alexander Gorm¹⁵ , båda avskedades på grund av oordning i sina ekonomiska angelägenheter.

Hela Suhrs barnfamilj bodde på Lolland-Falster, men det skulle ta för lång tid att följa varje individ här.

Noter:

Texten är hämtad från Suhrske stiftelsens Gula Häfte 1978/79 skriven av Alfred Larsen.

1. Claus Hartvigsen var Amtsskriver paa Halsted Kloster fra 1/5 1670 til 1/7 1688. Døde som Slotsfoged paa Kbhvn.s Slot. —
2. Hans Rosenfeldt var Amtsskriver i ‘Nykøbing Amt 1/5 1663-1681. Døde 1681 i Nyk. F., g. ni. Bodil Iversdtr. (F.: Iver Nielsen i Nysted). —
3. Peter Bruun var først Dronning Charlotte Amalies Livkarl; var fra 1670-77 Amtsskriver over Antvorskov og Korsør Amter. Begravet 25/5 1677. —
4. Christen Mortensen, Sg.-Præst i Herridslev; f. 1634 i Nakskov — t 1679. —
5. Christian Christoffersen Herfort. Sg.-Præst i Hillested; f. 1637 i Nyk. F. — bgr. 11/3 1678 Hillested. (F.: Hofapoteker i Nyk. F., Christoffer Herfort). —
6. Claus Poulsen Danchel. Sg.-Præst i Taars; f. i Købelev — t 7/3 1716 i Taars: (F.: Sg.-Præst i Købelev Povl Povlsen Danchel — M.: Kirsten Zachariasdtr.) g. m. 1) 30/9 1678, Ane Pedersdatter, f. i Svendborg, t 1684 i Taars; g. m. 2) 29/12 1684, Birthe Stolhof; f. 1648 — t 1695; g. ni. 3) 10/8 1695, Abele Dorthea Berg, f. 1671 — t 1721. –
7. Poul Povlsen Danchel. Sg.-Præst i Købelev; (F.: se Note 6) f. 3/1 1638 i Købelev, t 28/4 1681 i Købelev; g. m. 1) Elisabeth Madsdtr.; g. ni. 2) Anna Cathrine Folkmarsdatter von Støcken; m. 3) 24/9 1679 Else Jensdtr. Fers. –
8. Zacharias Povlsen Danchel, Sg.-Præst i Œ. Ulslev; F.: (se Note 6) f. i Købelev — t 1715 i Œ. Ulslev; g. m. 15/1 1671, Margrete Rud, f. 1648 — t 1693. —
9. Oluf Knudsen Lerche, Sg.-Præst i Nysted; f. 1622 — t 19/4 1782; (F.: Sg.-Præst i Nysted, Knud Madsen Lerche — M.: Sophia Bathe); g. m. 29/1 1654 i Nakskov, Karen Pedersdtr. —
10. Cornelius Lerche, Stiftamtmand over Lolland-Falster; f. 1615 i Nyborg — t 1681 paa Nielstrup (F.: Borgmester i Nyborg Peder Nielsen, M.: Zidsele Knudsdtr.); g. ni. 1) Sø- ster Fiuren; g. m. 2) Anna Christine Friis; g, m. 3) Zidsel Grubbe. —
11. Jørgen Ernst v. Reichow, Amtmand over Lolland; i. 7/5 1658 i Durlach — t 21/4 1735 i Nyk. F.; g. m. 1) Sophia Amalia Holck; g. m. 2) 1699, Anna Margrethe v. Knuth f. 1678 — t 5/12 1712. —
12. Jesper Jensen Odsted, resid. Capel. i Nysted; f. i Odsted, t 12/4 1716 i Nysted; g. m. Margrethe Henriette Hansdtr. Lind, t 1737 (hun g. In. 2) Niels Andersen Schytte, resid. Capel. i Nysted). —
13. Johan Peter Suhr, Borgmester i København; f. 1712 i Købelev — t 28/5 1785 i Kbhvn.; g. m. 22/11 1748, Anna Dorthea Aagaard, f. 1730 i Kbhvn. — t 27/8 1766 i Kbhvn. —
14. Johan Rahder, Amtsskriver i Aalholm Amt 1664-1671. —
15. Alexander Gorm, Amtsforvalter i Aalholm og Maribo Amter 8/1 1707-9/8 1712.

• Nästa