I denna kategori finns olika historier och berättelser om en del av mina släktingar. För en del personer finns mycket dokumenterat, för andra ingenting.
Viktiga källor är gamla brev eller muntliga berättelser från äldre släktingar som har minnen. I andra fall är det tolkningar ur gamla register.
Det är intressant att försöka måla en bild av hur dessa människor hade det förr i tiden. Det är inte så länge sedan som en del av mina släktingar hade ett svårt liv i små torp där brödfödan för dagen var det viktigaste.
Vet du något som kan berättas, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Per och hans hustru Tilda Nyberg
Per Reinhold (1805-1880), som var den yngste i syskonskaran, miste sin mor som fyraåring och sin far då han bara var femton år gammal. Det var hans farbror, Heerman Adolf på Hessle, som blev hans fömnyndare. Som trettonåring skrevs han in vid universitetet i Uppsala, dar han avlade kansliexamen 1824 och hovrättsexamen 1825. Hans examensbevis vittnar om att de ämnen Per studerat i Uppsala var: teologi, geomemtri, latinsk stilskrivning, historia, rättslära samt allmän hushållningslagfarenhet. Han hade också "gjort sig känd för berömlig flit i studier samt ett mycket stadgadt uppförande" enligt ett av Rektor och consistorium Academicum i Uppsala utfärdat examensbevis den 31 maj 1825.
Foto: Hans Thonwid
Läs mer: Per Reinhold Tersmeden
Frederik Suhr föddes i Glückstadt den 25 oktober 1644, och om man ska döma efter hans gravskrift, som säger: "I kriget utomlands tillbringade han åtta år på att vandra", måste han redan vid 15 års ålder ha blivit soldat; ty dessa åtta år måste med nödvändighet vara åren från 1659 till 1667 - även om ingenting är känt om var och hur han tillbringade dessa år - eftersom han år 1667 trädde i tjänst hos marskalken Johan Christopher von Kørbitz, som han tjänade på tre år till 1670.
Läs mer: Kammarrådet Frederik Suhr
Bland dem som bodde på landeriet Beateberg vid Edsvägen i Vänersborg kring mitten av förra seklet var också regementsmusikern och polisuppsyningsmannen Olof Nordqvist. I familjen fanns tre* barn, döttrarna Olivia och Maria samt sonen Johan Conrad, vilken föddes för i år 125 år sedan - d. v. s. 1840.1
Läs mer: Sorgmarschens Nordqvist
så som konstnären Hellström såg honom.
När Västgöta-Dals regemente under det dansk-tyska kriget 1848 kommenderades till Fyn för bevakning, medföljde en liten åttaårig trumslagarpojke. Under marscherna satt han och red på en trumma,1 buren av mera till åren komna kolleger, och under inkvarteringarna i de danska herrgårdarna spelade han fiol, fick sötsaker och skäm des bort av de danska damerna. Så gestaltade sig Conrad Nordqvists första besök i vårt södra grannland. Han skulle så småningom återvända dit för andra gästspel och då såsom en av vårt lands mest prominenta musikpersonligheter. Men det var säkert inga tankar i den riktningen, som fyllde åttaåringens sinne, då han, som han själv berättat, från ett kyrktorn i Örsted på Fyn kunde se, hur man slogs på fastlandet.
Läs mer: Trumslagarpojken som blev Operachef
Från boken "Min mor" har 47 svenskar berättat om sina mödrar. Boken gavs ut 1947 och i den har Anders Diös berättat om sin mor, Mårten Anna Olsdotter, som även är min mormors mor. Anders Diös och min mormor var syskon.
Här följer Anders Diös berättelse:
Mitt första minne av Mor fick jag troligen vid tre års ålder. Jag mins så väl än i dag, hur jag satt i storköket, som även var vårt vardagsrum och sovrum — förutom kammaren eller »kuven», som också hörde till stugan — och lekte med en blyplomb, vilken använts till försegling av en vetemjölsäck, något som då var brukligt. Hur det nu bar sig, fick jag blyplomben i halsen och hade säkert kvävts, om inte Mor, som sysslade vid spisen, hört några underliga ljud från gossen på golvet. Mor fattade situationen ögonblickligen och lyckades avlägsna denna propp, som höll på att ge mig kvävningsdöden.
Läs mer: Lillpers Anna av Anders Diös
Olof Jäderholm föddes i Jäder, flyttade till Eskilstuna och blev smed. Han gifte sig sedan med den äldsta dottern till Pehr Jonsson, en av ägarna till Swedlunda Nr 1 i Jäder.
Läs mer: Olof Jäderholm, Smedmäster
Den här delen av mitt släktträd har sitt ursprung i Trelleborg där Hans Jönsson f. 1655 och Una Mårtensdotter f.1654 är anfäder till en stor släkt. Min farfars farfars mor hette Ottiliana Ljung f. 1792 och kommer från Una-Hans-släkten.
Läs mer: Una-Hans-släkten
Tack vare boken om Måns-släkten som skrevs för över ett hundra år sedan är denna del av min släkt väl dokumenterad. A G Pettersson som skrivit boken har gjort ett mycket omfattande forskningsarbete. I den här artikeln skriver jag om de anfäder jag har i Månssläkten i nedstigande led, jag är i 11:e generationen efter Lars Oluvsson.
Läs mer: Måns-släkten, en gammal bergsmannasläkt
Sven-Olof Olsson med familj
Stenhuggaren Sven-Olof Olsson föds på Ytterön i Torhamns socken 1872-11-14. Livet på dessa skärgårdsöar är strävsamt men folket på öarna lever på fiske. I Blekinge har stenindustrin börjat växa och behovet av granit är stort till alla byggnader i landets städer. Och där finns arbete för många. Sven-Olof blir stenhuggare och arbetar många år med det tunga arbetet.
Läs mer: Familjen Olsson Ronneby
Håkan Malmrot, dubbel OS-guldmedaljör
Min farmors bror, Håkan, deltog i OS 1920 och tog hem två guldmedaljer i simning, han var bara 19 år då och karriären avslutades bara några år senare. Här är en artikel från idrottsbladet 1922 där man tar upp stora svenska idrottsmän som var bra i flera olika discipliner.
Läs mer: Håkan Malmrot, allround idrottsman med 2 OS-guld
Anfader till Jan Suhr
Anfader till Inga-Lill Nordqvist